Grumlighet
I Fyrisån kan man med blotta ögat konstatera att grumligheten varierar högst avsevärt under ett år. Grumligheten är mycket hög i samband med vår- och höstregn till följd av att partiklar frigörs genom erosion av obevuxna jordbruksmarker och uttransport av döda växtdelar. Under torra somrar och kalla vintrar har vattnet i Fyrisån låg grumlighet. De högsta slamhalterna noteras vanligtvis inom Sävjaåns avrinningsområde. På sträckan mellan Ingvasta och Lejsta rinner vattendragen genom ett jordbrukslandskap som via erosion tillför vattnet partiklar. På vägen ned till Kuggebro minskar slamhalten via sedimentering i bland annat Långsjön och Funbosjön. Även den erosionskänsliga Jumkilsån konstateras partikelmängder långt över gränser för mycket höga halter. Lägst slamhalten återfinns vid stationen nedströms Herrgårdsdammen, som ligger högt upp i avrinningsområdet och nedströms ett flertal dammar. Även i Björklingeån är grumligheten förhållandevis låg vilket beror på en hög andel träd och buskar närmast vattendraget, vars rötter binder upp marken i åbrinkarna samtidigt som det försvårar för partiklar som följer med ytavrinningen att nå ut i ån.
Artikeln senast uppdaterad: 24/01/2007 5:37:10 pm
